tisdag 13 augusti 2013

sjukligt värre

har det varit här...

I början på förra veckan insåg jag att en begynnande förkylning var på gång. Den satte sig i luftrören tyckte jag.
Natten till onsdagen sov jag inte mycket.  Jag kunde inte andas...

Att andas är ju livsviktigt. Kan vi inte det så dör vi. Vilket jag trodde att jag gjorde några gånger den natten. Allting är ju alltid som värst om natten. Och då kan känslan av dödens närhet vara väldigt påtaglig. Jag tror jag har dött många gånger på nätterna men det har alltid bara varit en oroskänsla.  Så och denna gång..

Tidig morgonstund åkte vi in till akuten. Där kontrollerades genast hjärtverksamhet och syreupptagningsförmåga. Det senare var det sämre med. Så jag skickades småningom till avdelningen för lungpatienter och efter olika röntgensätt visade det sig vara lunginflammation jag drabbats av.
Mitt i sommaren.
Allt möjligt ska man tvingas uppleva...

Nu är jag dock hemma igen. Underbart att ha ett hem att komma till och underbart att ha sjukhusvård att gå till när det behövs. Tyvärr är inte alla förunnade detta. Vi borde lära oss här i Norden att vara mera tacksamma för hur bra vi har det...

Efter en trädgårdsrunda kan jag inte annat än konstatera att taghetes äro vackra att beskåda! Enkla att så från frön på våren är de. och sen på hösten finns det hur många plantor som helst att plantera ut i krukor och andra ställen där det ser tomt ut...

4 kommentarer:

  1. Wow vad det blommar! Skönt att du blivit bättre! kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det blommar överallt just nu!
      Jag känner mig bättre men inte frisk ännu...

      Radera
  2. Toivottavasti voit jo paremmin; tilanteesi kuulosti kovin vakavalta?!

    Samettikukkasesi ovat ihan hirmu kauniit - elämän ja ilon värisiä <3

    t. Sari

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kiitos Sari!
      Toivottavasti kaikki on hyvä sinulle...

      Radera