måndag 3 september 2012

Höst

Aldrig har hallonhäcken varit så hög och gett så mycket bär hos oss...
har det plötsligt blivit...

När rudbeckiorna tittar in genom fönstret är det höst...
Jag har alltid blandade känslor inför hösten.
På sätt och vis tycker jag om den. Allting blir så fulländat i trädgården.



Skörden plockas in lite varje dag. Vi ser resultatet av sommarens ansträngningar.
Samtidigt fylls jag av vemod.
Gick det så här snabbt? Är sommaren slut redan? Snart så kommer den långa, kalla, snörika vintern...


Ändå är det så här det ska vara. Både med årstiderna och med livet...

Vad väntar oss bakom hörnet?




Vi får ta emot de olika tiderna som kommer till oss oberoende av om vi vill det eller inte.
Oftast vill vi inte för då har vi det okända framför oss. Det som vi inte vet vad det handlar om och som vi inte vet hur vi ska ta emot.
Samtidigt vill vi. Människan är funtad så att vi väntar på det okända med spänning och nyfikenhet. Vi vill veta vad som döljer sig bakom nästa hörn...

Snart faller löven av i mitt gröna rum...




Min erfarenhet säger mig att det ändå är bäst att inte veta på förhand. Inte veta vad vi kommer att råka ut för.
Skulle vi få veta på förhand kanske vi inte skulle orka.
Druvorna mognar om några veckor...
Tagetes blommar för fullt nu...
Och höstsyrenen står snart i full blomning...

























Och det vill vi ju...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar