äntligen

Hösten är här...

lyckades det...

Nu har jag fått lära mig så mycket nytt igen en gång.
Varje dag tycks gå ut på att lära sig.
Nya saker. Nya upplevelser. Nya känslor. Allt verkar det som...

Livet är väl till för att lära sig.
De flesta kunskaperna kommer till oss med mera lärdom - och -  mera mognad förhoppningsvis.
Jag vill inte påstå att det alltid är så roligt att lära sig men det är tydligen nödvändigt.
Ibland önskar jag att jag kunde hoppa av inlärningshjulet för det gör ofta så ont.
Det gör ont att hela tiden tvingas lära sig nya saker.
Ibland går det faktiskt enkelt och utan smärta att lära sig nya saker men ofta är det kämpigt och gör ont. Fast kanske nödvändigt...

Svårt ner benen inte håller att gå på...

Just nu tycker jag att jag börjar acceptera att jag inte kan gå längre. Men en lång och mycket smärtsam process har det varit. Det kan jag inte förneka.
Tänk att livet kretsar så mycket kring detta vad jag kan och inte kan.





Förr trodde jag att det inte spelade så stor roll om man kan gå eller inte.
Jag arbetade som assistent åt en flicka som satt i rullstol under min studietid. Hon lärde mig så mycket och visade att livet inte är slut trots att benen inte bär.
Men nu när mina egna ben inte längre vill bära mig blev det genast mycket svårare.
Jag har haft så svårt att acceptera det...

Tacksam för den hjälp som både bär och för mig vidare i livet...

Om jag accepterat det helt vet jag inte ännu. Men jag är på väg och försöker så gott det går.
Livet handlar om att försöka. Att inte ge upp hur det än ser ut.
Det lärde mig min väninna.

Vårt dagliga bröd...

Det skulle vara roligt att prata med henne om allt detta men tyvärr finns hon inte längre ibland oss här på jorden...





I går kväll fick jag lära mig nya sätt att använda datorn på. Det lärde mig min kära dotter - fattar inte hur jag skulle klara mig utan henne...

Det är kanske bäst att jag håller mig till det jag kan och är bra på -
att baka bröd...