julstress

det har jag inte...

Julblommor som vi fått...

Här hos oss har julstressen inte infunnit sig.
Inte än åtminstone. Och jag hoppas den stannar långt borta för resten av julen också.
Den känns så onödig. Helt onödig faktiskt.
Varför ska vi stressa just dagarna innan jul?
Bara för att sen sjunka ihop som när luften släpps ur en ballong när julafton väl kommer...

Jag är tycker inte om julstress.
Jag tycker inte om att man ska stressa och ha så bråttomt dagarna innan jul att man inte hinner med det allra viktigaste. Nämligen att ta hand om sig själv och de sina...

Här hos oss är julafton en viktig dag. En dag när vi bara umgås i familjen. Lagar god mat tillsammans och har det trevligt.
Det känns viktigt för oss.
För andra är det viktigt att göra på ett annat sätt. Var och en måste själv komma fram till hur de vill ha det på julafton.
Men det är de där dagarna innan som jag inte förstår mig på...

Vilken glädje har vi av att stressa och springa före julen så när julafton väl kommer är vi så trötta och slutkörda att vi inget orkar längre. Vem har trevligt då?
Inte du - och inte dina närmaste heller kan jag tro.
Låt oss sluta stressa före jul!
Kanske det är för sent redan nu - men tänk på det till nästa jul...

Vi kan (om vi vill) ändra på detta med att känna oss tvungna att stressa före julen. Vi måste inte göra allt det där som vi tror att vi måste göra!
Jag tror att jag blivit befriad från det p.g.a. min sjukdom. Kanske mest för att jag inte längre kan och orkar. Men också för att jag insett att jag inte måste.
Jag måste inte göra allt det där som jag tror att jag måste!
Julen kommer ändå. Den är redan här. Vi får tacka och ta emot. Detta är något bra som jag fått lära mig för att mota bort julstressen.

Fast jullimpan måste vi nog ha...

Så någon nytta förde ju den sjukdomen med sig också...




PS. Tack för det fina "brödkortet" jag fick här om dagen! God Jul!