tisdag 13 december 2011

normalt?

gårdagens tidning bjöd på en för mig överraskning...

Det var två bokrecensioner som jag läste och blev förvånad över.
Två barnböcker var det.
Den ena handlade om Allan och Udo som älskar varandra och lever tillsammans.
Den andra handlade om Kivi som varken är gosse eller flicka. En sk "hen".  Ett nytt könsneutralt pronomen som lanserats hette det...

Min fråga blev i allt detta: Vad lär vi våra barn?
Skall vi lära barnen från början att de själva får välja vilket kön de vill tillhöra och att de får leva ihop med vem de vill?


Jag vet...


Jag ÄR gammalmodig! Tycker att det känns mera normalt med en man och en kvinna i ett förhållande. Jag VILL respektera dem som har andra åsikter. Ändå tycker jag som jag gör.
Jag vet att man FÅR bestämma över det själv och att jag inte har något med det att göra. Kommer troligtvis också att så förbli...



Men jag fick många frågor och få svar av de nya barnböckerna...

4 kommentarer:

  1. Vill bara poängtera att det finns människor som biologiskt sett föds som t ex både man o kvinna, alla är faktiskt inte, fysiskt sett, 100% man el kvinna. Valet står då i att växa upp o leva som tvåkönad el välja kön. Jag känner bara stor empati för människor med det utgångsläget i livet.
    Och, i vilka delar av livet ska vi tillhöra de "normala", var får vi vara "avvikande"? Stora frågor det här.

    SvaraRadera
  2. Ja jag vet inte heller vad som är normalt och vad som är rätt eller fel...
    Det är så stora och svåra frågor. Ändå tror jag att vi får och skall prata och skriva om dem. Att tysta ner och bara tiga hjälper inte heller...

    Ha det bra Maria! En God Jul får jag väl önska dig och de dina!!!

    SvaraRadera
  3. Hej Adina. Det är jag som skrivit boken om Allan och Udo.Boken handlar om kärlek, om att vara två,om att inte överge sin nästa för framgång och egoistiska ändamål, om att vara den man är."Bögbok" är ett tråkigt epitet eftersom berättelsen som handlar om universell kärlek mellan två människor i första hand endast befolkas av två män. Allan och Udo är som Helan och Halvan. Det finns inget ekivokt eller frånstötande i boken, ingen sex eller annat som hör till vuxenvärlden. Däremot finns det värme,ömhet och kärlek som det inte finns för mycket av i vår värld. Jag ville påvisa att vi ska våga älska dem vi älskar, för det är så vi är skapta. Vi människor är könade. Vi är män och kvinnor rent biologiskt, men könsrollerna tål att ses över till förmån för identitet och mångfald. Tack för att du reagerade och skrev. Öppenhet är kärlek och respekt. Kram och fridfull jul önskar Minna Lindeberg

    SvaraRadera
  4. Tack Minna för din kommentar!
    Jag uppskattar verkligen att du ville skriva till mig.
    Jag har funderat mycket på de här frågorna. Speciellt nu när jag har två tonårsbarn i huset...
    Jag blev glad att du så ärligt ville skriva till mig och att vi kanske kan fundera på dessa frågor tillsammans. Jag har själv inte läst boken så jag har ju ingen rätt att "döma ut" den på förhand. Bara läst recensionen som jag nämnde.
    Troligtvis är det så att boken behövs i dagens samhälle...
    Varma tankar och med önskan om en Fridfull och God Jul till dig!

    SvaraRadera