Både bokstavligt och i mitt inre.
Just nu vräker snön ner igen. Och jag som inte ens kommer mig ut på trappan för att sopa bort snön. Men förhoppningsvis finns det någon snäll själ som kommer hit och sopar trappan åt mig...
I dag är det fettisdagen, fet-tisdagen eller vad det nu heter...
Annars så inser jag när jag ser på almanackan att om två månader går jag omkring och letar efter mina tulpaner och annat som kommer upp i trädgården. Det är ju ingen omöjlighet att vänta på...
Samtidigt så vet jag också att om två månader och fyra dagar så åker min man iväg på en vandring som vi ännu inte vet hur långt den bär honom.
Förhoppningsvis ända fram till Santiago de Compostela...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar