fredag 29 november 2013

dagarna går

och jag har hemlängtan i dag...

Men det ska väl vara så när man känner att man har det bra där hemma.
När man får känna att man är älskad och efterlängtad.
Jag tror det är nyttigt att ha hemlängtan ibland.
För tänk om jag inte hade något hem att längta till. Tänk om jag var den mest ensamma och bortglömda i världen. Tänk om ingen brydde sig om att jag finns till...

Tyvärr tror jag att det är allt för många människor som upplever det på så sätt. Som att det inte har någon betydelse om de finns eller inte.
Jag pratade just med en vän som jag träffat förr här.
Vi sa till varandra att det är så nyttigt att få komma hit där vi får se att vi fortfarande har så mycket att upptäcka i livet.
Att vi fortfarande kan och att vi får kämpaglöden tillbaka när vi ser oss omkring här.
Samtidigt erkände vi båda att vi längtar hem till de våra.
Det kändes bra att få säga det till någon som förstod utan att försöka trösta mig...

Min vän och jag bestämde att vi även i dag tar en extra kaffekopp på eftermiddagen och får oss en liten pratstund...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar