ensam hemma

Vedspisen sprakar så skönt...

är jag i dag...

Det betyder för mig att jag har hela dagen på mig att bara göra det som jag själv vill.
Jag måste inte fråga någon annan vad jag ska göra utan får bestämma själv!
Inte för att jag behöver fråga någon annan så där annars heller. De flesta av mina dagar går i egoismens tecken tycker jag.
Det betyder att jag gör bara det jag själv vill. För jag kan och vill så mycket - precis som Lotta på Bråkmakargatan...

I dag funderar jag på att som vanligt baka något.
Det skulle vara intressant att pröva på att baka knäckebröd men det vet jag inte om jag kan och klarar av. Jag tycker det skulle vara intressant att prova. Ingenting kan väl vara så omöjligt att det inte går. Om inte så blir det säkert uppätet ändå.
Fast det är klart - bestämmer jag mig för det så kan jag...

Den gamla ljuskronan har tagits fram lagom till julen...

Annars så gläds jag över att min son kommer ut i det civila igen om tre dagar.
Vart denna tid i Finska arme´n tagit vägen vet jag inte. Den har gått så snabbt.
Bra är ju det.
Speciellt för honom...







Det känns lite märkligt när jag tänker på det att han - min son - nu avverkat 5,5 månader i det militära.
Jag minns när jag i slutet på 1970 - talet brukade åka tåg genom landet. Då såg jag alltid med respekt och lite rädsla upp på de militärgosssar som åkte med tågen. De verkade så stora och lite skrämmande.
I dag är de ju bara små pojkar som just lämnat mammas omvårdnad...

Jag är ensam hemma och jag njuter av det.
Det känns så skönt att ha ett hem. Det är inte alla förunnat. Alla kan inte glädjas över ett hem. Jag känner mig tacksam och privilegierad...

 "Utsiktsplatsen" från min gungstol...