snart vardag igen

och det tycker jag är skönt...

Visst är det bra med helger.
Ännu bättre är det med påsken och dess budskap. Även om jag denna påsk inte riktigt kunnat ta emot allt.
Jag har känt mig lite "frånvarande i anden" om man kan uttrycka det så. Men påsken har alltid för mig varit en stor och viktig helg som jag inte velat vara utan.
Inte denna gången heller...

Jag har lite svårt att sätta ord på varför det i vår känns som det gör.
Antagligen har det mesta att göra med min allt mera sviktande hälsa. Den som är så viktig för oss alla.
Jag menar inte att jag nu behöver extra daltande och "tycka synd om" omsorg. Det är som det är och jag får försöka klara av min situation.
Vilket jag också gör rätt så bra...

Jag försöker ta dagen som den kommer till mig och göra det bästa jag kan av var dag. Jag får vara hemma med mina egna tankar och har inte så stora krav på att något ska ske.
Två dagar i veckan har jag visserligen fysikaliska program men där emellan är jag här i min lilla stuga.
Här får jag bara vara. Och jag njuter oftast av det.
Kanske därför jag tycker om vardagen...

Med vardagarna som ligger framför kommer även tankarna på våren och allt som hör till den.  Eftersom det är som det är så har jag inte riktigt orkat glädja mig åt våren i år.
Jag skulle vilja göra så mycket ute men har tyvärr inte längre den förmågan.
Och det är faktiskt inte lika roligt när andra ska göra mitt arbete. De må sen vara hur duktiga som helst! Vilket min familj är...

Pelargonerna har vi iaf fått fram och de frodas på fönsterbrädorna. De vittnar om att vi även i år ska få sätta ut dem på min pelargonhylla i trädgården.
I går fick jag en vacker rödblommande pelargon som gåva.
Det värmer...