tisdag 6 januari 2015

Gott Nytt År

får vi säga nu...

Det är märkligt hur fort åren går nu för tiden.
När jag var liten tog ett år oerhört länge. Nu har jag märkt att ju äldre jag blir desto fortare tycks åren gå...

Jag hoppas innerligt att jag blivit lite klokare och visare med åren. Att jag inte tar allt så allvarligt längre utan också hinner leva lite mellan varven.
Åtminstone vill jag tro det.
Det känns bättre så...

När ett nytt år ligger framför mig som en oläst och oöppnad bok fylls jag med förväntan.
Det kan ju hända precis vad som helst under året.
Både sånt jag tycker om och sånt jag tycker mindre om.
Ibland tror jag mig kunna se vad som kommer att hända men oftast tar jag fel. Det är svårt att räkna ut svaret på förhand...

Min önskan inför det nya året är att kunna ta emot varje dag som den kommer till mig. Att kunna få se att varje dag är en ny möjlighet att göra det bästa av.
Inte försöka förändra den till något ouppnåeligt. Till något som ändå är omöjligt.
Utan en önskan och bön om att se varje dag som en möjlighet. Som något där jag får vara den jag är med de gåvor och möjligheter jag har...

Jag tycker inte om att avlägga nyårslöften.
Dem kommer jag ändå knappast att kunna uppfylla och då blir jag bara ledsen och besviken på mig själv.
Jag försöker ju trots allt att leva sunt, äta förnuftigt och träna på de sätt jag kan. Vad mera kan jag begära av mig själv?
Att då ytterligare lova något är bara dumt och onödigt.
Så tycker jag...




Jag har förresten hört
att har man MS så blir man inte bättre av att träna.
Det enda man kan göra är att försöka uppehålla de förmågor man har. Bättre blir man inte.
Men jag vill påstå att jag blivit bättre.
Sen jag började träna på gymmet har jag blivit starkare, fått bättre balans, mera uthållighet och mera tro på mig själv.
Det är väl att bli bättre och det vill jag fortsätta med...

Sen väntar jag på våren då jag får fortsätta cykla igen...

Ett innehållsrikt år ligger framför oss alla!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar