onsdag 16 september 2015

svåra tider

sägs det att det är i vårt land...

Säkert är det så för många.
För andra av oss är det mesta som vanligt...

Finlands ekonomi lär vara på väg mot sin undergång. Åtminstone om man lyssnar på de som är allt för negativa.
Vi måste spara och ge avkall på mycket av vårt överflöd.
För många blir det en stor uppoffring. För andra av oss spelar det inte så stor roll. Vi har så vi klarar oss ändå...

Samtidigt har väl världen aldrig ropat så mycket på hjälp som i dessa dagar.
Människor på flykt undan krig och våld väller in i våra länder för att få en trygg plats att vila sitt huvud på.
Allt de vill ha är lugn och trygghet.
Om vi sen ger dem det eller inte är en helt annan fråga...

Jag har märkt att när jag lär känna en annan människa från ett helt annat land förändrar det mitt sätt att tänka. Det är så oerhört nyttigt för mig att få höra hur andra har det...

Det är inte alls självklart att kvinnan från öst har fått gå i skola och fått lära sig läsa och skriva. När jag visar henne siffror och bokstäver ser hon ut som ett frågetecken. Men pratar vi om mina höns ger hon mig tips och råd.
Som tex att en kyckling som är slät och rund på huvudet och stjärten troligen blir till en höna eller att de mår bra av att få äta upp sina egna äggskal...

Mitt trygga hem vintertid...
Jag får också lära mig att i deras hemland är det lika kalla vintrar som här. Ändå har de bara trampat jordgolv i sina hem och i bästa fall en madrass att sova på. En murad lerugn mitt på golvet värmer upp hela huset...

Medan jag klagar över lite fönsterdrag från mina dubbla glasrutor...




Eller golvdrag en halv meter ovanför markytan och det samtidigt som jag har både en säng att sova i, el-värme, luftvärmepump och spisar att elda i...












Jag tror inte vi förstår hur bra vi har det i vårt land...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar