lördag 8 september 2018

klimatfunderingar

Min morsdagsros blommar än...
"sommaren är kort och den regnar bort" sjungs det i en sång.
Så kan vi verkligen inte sjunga denna sommar...

Sommaren har varit solig och varm.
Flera veckor utan en droppe regn. Inte ett moln så långt ögat kunde se.
Bara sol och värme.
Antagligen en direkt följd av klimatförändringen?!?
Helt perfekt för en del.
Allt för varmt om du frågar mig.
Jag har inte orkat med denna sommar helt enkelt. Så är det bara.
Andra har kanske orkat men inte jag.
Dagarna måste jag tillbringa inomhus under luftvärmepumpen som denna gång fick svalka mig i stället för värma...

Men nu ska jag inte klaga!
Jag var ute tidigt på morgonen och senare på kvällen.
Då gick det bra.
Jag kunde då pyssla, rensa och vattna i min kära trädgård. Och resultaten visade sig.
Jag tror att nästan varje frö jag petade ner i jorden kom upp och ger mig skörd än i dag.
Varje dag plockar jag in mat från trädgården som vi tillreder direkt.
Vi lever under mottot "från jord till bord"...

Grönkål...
Under den varmaste tiden fick svartkål, grönkål och spenat någon form av ohyra.
För att rädda skörden skar jag ner den, tog in, sköljde under vattenkran, hackade och frös in nästan allt.
Så nu har vi en hel del i frysen till vinterns lasagne som jag mest använder kålen i.
Spenaten tyckte inte heller om värmen. Den gick allt för tidigt i blom.
Jag inser att det är onödigt att odla spenat under sommaren.
Den får vi ha i drivbänken på våren...



Aubergine...
En grönsak som överraskade oss var auberginen.
Den sådde jag inomhus från pyttesmå frön som senare visade sig växa till buskliknande format.
Vackra päronliknande frukter har den.
Passar utmärkt i lasagne, som stekt och på pizza.
Smakar lite som champinjoner faktiskt.
Jag tyckte det kändes spännande att prova en ny grönsak. En som jag inte ens visste om att den fanns.

Äggplanta har jag sett förr men denna är mindre. Lär ska mogna tidigare.
En växt som jag definitivt ska ha flera år...


Aubergine...




































Nu har hösten kommit.
Varje dag får jag skörda något.
I dag har jag plockat brytbönor och ärter. Förvällt dem och fryst in.
Brytbönor är också något jag vill ha flera gånger. Jag plockar och plockar av dessa underbara bönor. Ju mera jag plockar desto mera tycks det komma verkar det som.
Även bondbönor provade jag i år.
Jag fick några överblivna frön av min dotter som jag satte i en stor kruka. Och oj vad de växte!
Nästa år kommer jag att satsa på att så en hel påse av dem.
Inte bara några frön...

Morötterna växer och frodas ännu i landet. Likaså persiljan.
Men löken är uppäten redan. Fast det är ju inte så svårt att köpa lök som är odlad i vårt land.  Jag märker att jag mer och mer vill ha mat som är odlad i Finland.
Om det bara går...

Äpplen får vi detta år så det räcker och blir över. Men så tycks ju alla andra få också.
Det är en underbar känsla att få koka litervis med äppelmos från egna äpplen.
Då känner jag mig rik.
Dottern torkar äpplen i skivor som hon senare ska ha i sin egengjorda mysli.
Kom själv precis nu på tanken att jag ska frysa in lite äppelskivor också så har jag till äppelkakor och pajer i vinter.
Det borde ju gå att göra så.
En råsaftcentrifug har vi köpt så äppeljuice tillverkas också här hos oss.
Undrar vad man kan göra mera med äpplen?
Sen har vi vårt yngsta äppelträd Neristan (härstammar från Karleby - stadsdelen där min man växte upp). Det ger oss underbart goda äpplen just nu.
Hårda, lite syrliga, goda, bara att äta och njuta...


Jag märker att jag mer och mer tänker på hur vi lever och äter.
Hur viktigt det är att vi tar tillvara det som naturen ger oss utan att vi förstör den ännu mer. Vad är det vi gör med vår jord? undrar jag många gånger.
Därför vill jag åtminstone under en del av året försöka äta enbart det jag själv odlar och bakar. Och under andra delar köpa det som är producerat i vårt land så långt det går.
Därför har vi också i sommar satsat på solpaneler till vårt hus. För att åtminstone en del av elförsörjningen ska vara miljövänlig...

Vängåva jag fick...
Vi måste vara rädda om varandra och vår jord om vi vill ha någon framtid att ge till våra barn och barnbarn.
Vi kan inte bara tänka att det inte går att göra så mycket. Att det lilla jag gör ändå inte spelar så stor roll...

Det har visst en betydelse om jag i butiken tar fram min tygkasse och säger "nej tack" till plastpåsen som automatiskt erbjuds mig.
Och det har också en stor betydelse om jag vägrar köpa kläder som jag vet att små barn tvingats sitta och sy för en struntsumma pengar. Eller inte alls köper jeansen som det gått åt tusentals liter vatten för att tillverka.
Jag vet att alla inte kan odla sina morötter och grönsaker. Men alla kan tänka på vad det är för grönsaker vi köper. Varifrån de kommer och hur de är odlade.
Jag vet att alla inte kan baka sitt eget bröd men alla kan tänka på var brödet köps och var det är bakat.
Alla kan tänka på att det lilla som jag och vi gör har en betydelse.
Det får vi inte glömma...


Blivande nyponsoppa...










Inga kommentarer:

Skicka en kommentar