måndag 2 september 2013

hösten är här

har jag tvingats inse...
Löven ramlar ner från häggarna...

Hösten innebär att trädgården mer eller mindre förfaller. Den förbereder sig för vintern och ser i mina ögon inte alls trevlig ut just nu...

Jag vet att hösten kan vara vacker på många sätt men tanken på den kommande långa vintern ger mig smått ångest. Den ger mig inte glädje och hopp just nu.
Det känns lite som att förbereda sig inför döden...

Denna känsla som jag har är troligtvis känslor som hör ihop med att sommaren som gick inte alls blev som jag tänkt mig. Visst var den vacker och vädret var stundvis helt underbart men så blev jag sjuk och känner av det än. Jag skulle ju vara igång nu och hjälpa trädgården att förbereda sig för vintern. I stället får jag nöja mig med att sitta och se på när andra utför arbetet.
Det som en gång var...
Men det går det också...

Det är liksom bara att "gilla läget" hur det än ser ut. Så har hela mitt liv varit tycker jag.
I alla möjliga situationer har jag bara fått finna mig i att det blev som det blev. Jag har själv inte kunnat göra så mycket för att förändra livets gång. Det blev som det blev. Men så är det ju för oss alla. Inte är jag något unikum där inte...

Livet är komplicerat.
... är nu borta!
Den som försöker påstå något annat lurar sig själv tror jag. Vi måste vara ärliga och inse sanningen för att orka vidare. Visst kan vi drömma och fantisera men vi måste ändå ta emot dagarna som de kommer till oss. Inte kan vi själva göra mycket för att påverka det som sker. På ett sätt är vi utelämnade åt ödet, livet, Gud eller vem det nu är vi vill tänka på.
Så är det bara...
Blivande nyponsoppa...
Positivt med hösten är iaf alla vackra dahlior...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar