det var den vintern det

kan man ju tycka i dag...

Det är den 10 november och vi har igen + 6° varmt ute.
Snön har regnat bort och igen lyser åkrarna nästan gröna. Endast lite snö finns kvar.
Trots det gick mannen min ut för en stund sen. Han skulle rensa bort sly i de kommande skidspåren. Så någon måste ju tro på vintern trots allt...

Trots att jag inte är så speciellt snövänligt sinnad tycker jag ändå att vi kunde få ha lite snö "åtminstonde" (som Lotta på Bråkmakargatan skulle ha sagt).
Allt blir så mycket ljusare med snö. Slaskväder är inte trevligt och inte heller för mycket kyla och snö.
När är människan nöjd egentligen?
Det är en fråga värt att fundera på...

Att vara nöjd med det som livet erbjuder oss är inte det enklaste.
Jag vet att jag berört frågan förr och jag vet att jag kommer att göra det många gånger igen. För jag tror nämligen att det skulle vara så viktigt att vi lärde oss vara nöjda.
Nöjda med det vi har och får...

Själv tycker jag att jag är en rätt så nöjd människa.
Jag har inte så stora krav på livet. Trivs här hemma. Klarar mig med lite pengar. Behöver inte så stora utsvävningar. Är praktiskt lagd och kan göra en hel del själv.
Jag är nöjd bara jag får lite omväxling då och då...

Så tycker jag. Ibland.
Ser jag till det stora hela är jag precis som alla andra människor.
Lever efter det där stora OM-et.
Om det vore si eller så vore allt så mycket enklare. Om jag bara hade mera pengar behövde jag inte fundera och planera så mycket. Om jag hade ett större och bekvämare hus. Om jag hade en egen bil.
Om jag kunde ha de där snygga kläderna. Om jag kunde få resa mera och se världen. Om jag kunde röra mig fritt i skog och natur. Om jag kunde gå ner i vikt. Om jag hade ett vackrare utseende.
Om jag bara kunde gå...










Om...







Jag styrs av detta OM!
Jag vill det inte men jag gör det.
Så tror jag det är med oss alla. Vi har det med oss ända sen vi var små.
Vi ska inte vara nöjda med hur vi har det utan vi ska drömma oss bort till något annorlunda. Till det där OM som vi kanske aldrig kommer att få uppleva ändå...

Hjälp mig att leva just i dag...