måndag 26 november 2018

mitt inre klimathot

handlar om hur jag mår inom mig...

Mår jag inte bra blir inget annat bra heller.
Och än en gång är det samma frågor som gäller.
Allting börjar med mig själv.
Hur jag förhåller mig till saker och ting.
Vad jag gör för att försöka påverka och så vidare...



Min cykel och jag...
Jag är mycket, mycket medveten om att vi kan drabbas av saker som vi inte kan påverka.
Vi drabbas av sjukdomar och olyckor som vi inte kan förhindra.
Jag vet det mycket väl.
Inte skulle jag ta mig fram i livet på det sätt jag gör om jag kunde göra det annorlunda.
Så roligt är det faktiskt inte att alltid sitta på sin rumpa.
Men eftersom det är som det är försöker jag göra nånting positivt även av den saken...




Utflykt till Nådjärv...
Det finns t.ex. cyklar för rullstolar.
Något jag har och försöker använda och den ger mig en stor glädje.
Visserligen är den väldigt begränsad till att användas enligt väder och vind men när det går ger den mig desto större tillfredsställelse.
Jag har också en el-moped som gör att jag kan röra mig både ute i trädgården sommartid, åka till bybutiken och ta mig ut i skogen alldeles själv.
Så livet i rullstol behöver inte betyda att jag sitter instängd i min stuga...

Närheten till naturen betyder mycket för mig...




Jag tror att mycket av hur jag mår handlar om min inställning till allt. Det handlar om val jag måste göra.
Väljer jag att inget göra så fortsätter det antagligen rakt neråt. Precis som med vår jord och vårt klimat.
Väljer jag att försöka göra något så märker jag en förändring både hos mig själv och hos andra.
Jag måste välja vad jag äter och hur maten är producerad. Men jag måste också välja vilken inställning jag vill ha till livet.
Låter jag bitterhet och besvikelse att ta över eller väljer jag att se på de positiva saker som ändå finns där nånstans...

Det hem som jag älskar...



Mycket i livet handlar om val tror jag.
Vad vill jag och vad kan jag göra för att påverka situationen?
Samtidigt vet jag mycket väl att det inte alls är så enkelt som det låter.
Faktiskt tror jag det är lättare att välja att äta mera grönt och mindre kött än att välja att tänka positivt när livet drabbar oss orättvist.
Ändå måste jag välja det senare för att både jag själv och mina närmaste ska orka med allt...






För att ingen ska tro något annat har jag också mina dagar av negativt tänkande. Och väldigt mörka såna dagar!
Men då måste jag än en gång tänka efter hur jag vill fortsätta leva.
Jag måste ta nya tag och bestämma mig för att inte sjunka in i mörkret.
Det handlar om beslut som jag väljer att göra...




Det är inte lätt att försöka hindra klimatet att förstöra vår värld. Alla måste vi hjälpas åt om vi ska få någon förändring till stånd.
Men när det gäller mitt inre klimat handlar det om vad jag själv gör.
Hur jag väljer att tänka och leva.
Jag kan välja att inte alls gå upp ur sängen på morgonen för att jag ändå inte kan gå mera.
För att jag fått en sjukdom som jag inte alls ville ha och nu tycker jag synd om mig själv och tycker att livet har drabbat mig så orättvist.
Och livet har drabbat mig orättvist. Visst!
Men det handlar om vad jag beslutar mig för att göra av det nu...





Vårt sommarbo...
Jag vill välja livet.
Jag vill välja att ta mig upp ur sängen på morgonen och med rullstolens hjälp göra det bästa av min dag. Jag vill rulla ut genom porten till livet och se vad som väntar på mig.
Då mår jag själv så mycket bättre. Då mår mina närmaste så mycket bättre. Då känns livet lättare att leva.
Det handlar om ett val jag gör...

Och eftersom det är måndag ska jag och min allra käraste i kväll göra som vi brukar måndag kvällar.
Vi åker till gymmet för att motarbeta styvhet och stelhet i kroppen och tar med oss ett stort lass med endorfiner hem som gör att vi orkar några dagar till.
Det är också ett val vi gör som hjälper oss mot det inre klimathotet...

PS. Och nu snöar det!





.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar