måndag 26 september 2011

Masku avslutning

glad är jag för att jag tog mig hit...

Det var ingen lätt resa att göra. Ändå blev det en resa även i mitt inre.
Tror att detta är en erfarenhet jag kommer att ha med mig för resten av mitt liv.
Jag känner mig tacksam...

Tacksam för alla människor jag här har fått möta. Tacksam för att de hjälpt mig att återupptäcka glädjen i livet. Tacksam för den hjälp och rehabilitering jag har fått. Både för kroppen och för själen...

Ändå har jag svårt att förstå att det redan är tre veckor sen jag kom hit.
Den första dagen här trodde jag inte att jag skulle klara det. Avkrävde ett löfte av mannen i mitt liv att han kommer och hämtar mig om det inte går. Han lovade komma. Men allt har gått så bra så och först i morgon kommer han...

Nu planerar jag redan för framtiden.
Tänker på de tulpanlökar jag ska sätta än i höst. Och gläds över det bröd jag ska få baka när jag kommer hem. Livet är minsann inte slut än! Det har de tre veckorna här lärt mig...

Och sen...
"Tavataan ensi  syyskuussa..." sa de andra i gruppen till mig. Alltså...

På återseende nästa höst...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar