hur klarar ni er?

frågar många dessa dagar...

Ja det kan man ju undra!
Men faktum är hitintills har allt gått över förväntan. Jag får min assistent varje vardags förmiddag och på helgerna finns barnen till hands. Just nu har de långhelg och har hunnit med mera än jag trodde att ungdomar vill och kan hinna med...

De håller just nu på att räfsa och städa bort vintern i trädgården. Dottern som är intresserad av sådd och plantering sätter just nu luktärtsfrön i små krukor i växthuset.
Jag tror att om de får börja växa där från början så klarar de sig.
I går sådde hon Tagethes. Ännu har vi Dahliaknölar att sätta i krukor kom jag just på...

Så vi klarar oss alldeles utmärkt.
Men jag känner mig ledsen över att jag inte orkar göra det jag ville göra. Jag orkar inte göra nånting ute i min kära trädgård. Det sörjer jag över att jag inte orkar. Jag vill ju så gärna!
Jag kan bara dela ut kommandon över vad som bör göras...

Och jag är tacksam över att mina kommandon hörsammas och åtgärdas...









Och far i huset (som jag sannerligen saknar och längtar efter!) han stretar på nånstans i Spanien. Men jag unnar honom det så väl och hoppas att allt går bra för honom...