rötmånad

Regnet det bara öser ner...

tycks vi ha nu igen...

Det bara regnar och regnar känns det som.
Med jämna mellanrum kommer åskan och går. Det blixtrar till ibland och smäller extra högt och då vet man att nånstans slog blixten ner.
Jag kan inte säga att jag är rädd när det åskar men jag har en mycket stor respekt för denna naturens makt...

Men så var det detta med rötmånad. Är det någon annan än jag som känner av den???

Men daggkåpan trivs...

Minns att min farmor brukade berätta märkliga historier om skämd mat, surnad mjölk, missfoster till djur som föddes, och inte minst omöjligheten att få bröddegen att jäsa...

Semlor av grahammjöl...

Det är det senaste jag lider mest av!
Lider och lider förresten...

Inte vet jag om man kan lida så länge det finns hur mycket bröd som helst att köpa i butikerna?
Men jag skulle så gärna vilja baka mitt eget bröd!
Det är en glädje för mig som jag inte vill vara utan. Det är ibland tungt och svårt och jag behöver numera oftast hjälp med att få brödet i och ur ugnen, men jag har bakat det själv...

Mitt dagliga bröd...

Tänk att så lite kan ge sån stor tillfredsställelse och glädje.

Det är nästan som att vinna en OS medalj...

Vilken tur att hallonen mognar i alla fall...