äntligen hemma!

Mitt hem - min borg...

borta bra men hemma bäst...

Det kändes helt underbart att få komma hem i går.
Först väntan på min allra käraste vän. Sen bilfärden hemåt där vi fick prata, prata, prata... oavbrutet i flera timmar.
Det känns så bra att få ha det så...

Koppar finns i överflöd...

Jag är än en gång nöjd med min rehabiliteringstid.
Hoppas på att få göra om resan igen nästa höst.








Men nu är jag hemma och ska försöka ta itu med vardagen igen.
Naturligtvis måste den börjas här vid min kära dator.
Hur kunde jag klara mig "förr i världen" utan dator? Fanns det verkligen en sån tid?
Jag börjar ju faktiskt undra...





Men tänk så många människor det finns som inte ens vet hur en dator ser ut. Människor som skulle vara tacksamma om de fick en bit bröd att stoppa i munnen en gång om dagen. Och här sitter vi och gnäller om nätkontakten inte fungerar som den ska under en timme.


Här hemma är det mesta sig likt.

Kryddor finns att förgylla maten med...

Löven har fallit från äppelträden. Marken har visst varit frusen och helt övertäckt med snö en gång redan. Undrar hur det påverkar nästa vårs blomning?

Ljuset lyser i mörkret hemma...

Orkiden blommar envist vidare...

Ett fibernät har kopplats till huset och gardinerna i vardagsrum och sovrum har bytts till vintergestalt. En del pelargoner har burits ner i källaren för vinterförvaring och orkiden blommar fortfarande.










Allt är som det ska med andra ord.

Och varför skulle det inte vara det...

Undrar när den här lilla ska få mat nästa gång?