tisdag 19 november 2013

bättre

känns det i dag...

Var uppe så sent att jag sen somnade som en stock.
Om de nu sover -  stockarna alltså!
Men natten gjorde gott åt kvinnan och i dag känns allt mycket bättre...

Jag fick börja dagen med morgongymnastik tillsammans med några andra som också sitter i rullstol. Det känns så bra när alla är i samma situation.
Förresten, här finns ingen ovanlig situation har jag märkt.
Alla bär vi på något problem, större eller mindre. Och ingenting är så pinsamt att det inte går att diskutera med andra om. Det är en av fördelarna med att vara här...

Sen var jag och trampade på Motomed cykeln i 20 minuter.
I dag gick det bra och jag kunde t.o.m. trampa 2 km i egen kraft. Resten av minutrarna drogs tramporna runt med elektisk hjälp.
"Vai niin, kaikenlaista on" som min svärmor skulle ha sagt. Det betyder något i stil med att hon funderade att det finns alla möjliga sätt att få hjälp. Eller nånting liknande...

I går och flera andra dagar har jag fått stå fastspänd i en ståställning. Det kommer jag även att få göra framledes.
Det är viktigt att benen ibland spänns ut och jag får stå rak i kroppen. Ståställningen är ett bra hjälpmedel till detta.
Även om jag blir trött i benen och de vill vika sig så går det inte. Jag står stadigt och tryggt där jag står, fastspänd som jag är.
Har märkt att det går utmärkt att lösa sudoku under tiden...

Ja och så var jag i går både till massören och till frisören.
Så nu känner jag mig som den "pirteä ja iloinen tyttö" (pigg och glad flicka) som någon sa...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar