Nygamla funderingar

Från mitt köksfönster...

skulle det vara dags för...

Det känns så länge sen jag skrivit. Nästan som att jag övergivit mina funderingar.
Mycket kunde det skrivas om. Annat behöver få vara oskrivet.
En hel del har hänt i livet sen senast och andra gånger har livet bara tuffat på som vanligt.
Vi har nu igen ett nytt år.
År 2020...

Vintern höll aldrig på att komma.
Det var varmt och regnade mest hela tiden. Annat var det förr när det var vinter.
Klimatförstöringen visar på stora förändringar under mitt snart 60 åriga liv.
Om vi sen erkänner det eller inte...

När jag var liten hade vi långa kalla vintrar.
Så var det den gången när jag var kanske 6 år. 
Jag åkte med min pappa med häst och höskrinda för att hämta hem hö till husdjuren.
Vi hade några kor, kalvar, får och en häst hemma på gården.
Mat behövde djuren också få så vi hämtade hö...

Jag minns den långa vägen genom snön. Långt bortom skogen.
Det var mycket kallt och mycket snö.
När höet var lastat fick jag sitta högt upp på lasset. Jag minns att pappa band ett band över hela lasset och jag fick hålla fast mig i det.
På hemvägen körde hästen i diket och lasset höll på att välta.
Jag blev förstås rädd men glömmer aldrig det pappa sa till mig då:
"Var inte rädd! Det ordnar sig!"
Och så har det fått bli i mitt liv.
Det har ordnat sig bara jag inte gripits av panik och blivit rädd.
Allt ordnar sig till slut...

Chokladkaka, kolakex och ljusa limpor i dag...

 Efter att jag studerat och arbetat som pastor några år så träffade jag min man och vi gifte oss.
Ungefär samtidigt började jag inse att jag inte mådde så bra.
Vi hade inte varit gifta ett helt år när jag fick veta att det var sjukdomen MS som ställde till det för mig.
Min man sa då att "det här ska vi klara tillsammans" och så har det fått bli.
Det har också ordnat sig.
Två barn har vi senare fått.
En son till skulle vi haft men han fick inte det liv som vi önskade honom.
Livet blir inte alltid som vi tänkt oss.
Eller ganska sällan.
Jag har lärt mig att sköta vårt hushåll, baka bröd och andra godsaker. Jag stickar, virkar och syr. Och odlar grönsaker på sommaren.
Annat hjälps vi åt med...




Livet rullar på i sin lugna takt.
Det trivs jag allra bäst med. Överraskningar är jag inte alltid så glad över.
Motgångar har jag haft tillräckligt av nu men de kan jag inte så mycket annat än ta emot när de kommer.
Det blir som det blir även med den saken.
Nu väntar jag på våren och att få börja med att så grönsaksaksfrön som behöver förodlas. Jag vill absolut odla grönsaker till sommaren igen.
Jag har ännu både spenat och grönkål i frysen från förra årets odling.
Alla andra grönsaker tog slut innan julen men de räckte mycket längre än jag vågat hoppas.
Nu väntar jag på att få så igen...

Mumrik vill också ha nåt...

En ny vän har börjat vara hos oss då och då.
Lagotto hunden Mumrik.
Jag måste erkänna att jag aldrig trodde att jag skulle börja tycka så mycket om en hund som jag nu gör.
Jag är glad att vår dotter har fört honom in i vår familj...