sommartider

har vi nu...

Juni var den varmaste och torraste månaden på länge.
En del njöt och mådde bra medan andra igen led och mådde dåligt.
Jag tillhör den del av människosläktet som tyvärr inte kan njuta av närmare 30 ° värme nån längre tid.
En dag går bra, sen räcker det för min del.
Men allt går om man bara vill brukar jag tänka ibland. Och faktiskt lyckas det tänkesättet riktigt bra ibland.
Andra gånger inte alls...

Vi här på vårt lilla torp är i full gång med odlingarna.
Förr i tiden då smeden Nick eller senare systrarna Edla och Kajsa bodde här så klarade de sig rätt så bra med det de odlade på detta torp. Men de hade då lite mera mark än vi har.

Vi försöker ändå så gott det går odla så vi kan vara självförsörjande på grönsaker åtminstone några månader i året.
Redan i början på april sådde vi sallad, lök och spenat i drivbänken.
Spenaten är nu delvis uppäten, delvis i frysen.
Juni månads värme gjorde att den växte och växte och sen ville den börja blomma och bilda frön allt för tidigt. Jag tycker inte att spenaten är god längre om den får börja blomma så därför blev det tidig skörd. Jag har nu sått ny spenat...

Squash har vi kanske sått för många av. Eller så inte.

Beror på hur många frukter vi får av dem. Det är lätt att förivra sig och så för många när de gror och växer så bra. Och det är så roligt att se hur ett litet frö växer upp till en stor och kraftig planta. Vi har en stor bänk enbart för squashen.
Där växer de i mest hönsgödsel och sågspån.
Ren mylla sattes endast i en rejäl planteringsgrop per planta. Sen får de söka efter näring från gödseln själva. Och som de växer sen!
Bladen är stora som rabarberblad. Nu återstår att se om det kommer någon frukt på dem.
Eller... de kommer.
Jag har faktiskt ätit upp den första. Väntar ivrigt på flera.
Squash steks direkt som den är, eller rivs och blandas med lite tillbehör och formas till goda biffar. Squash kan användas i stället för lasagneplattor, skivas tunt i sallad osv.
Vi har vanlig grön, avlång sommarsquash men även små klotrunda. Dem har vi aldrig haft förr men jag tänker att de kan bakas i ugnen med något gott innehåll i...

Potatis odlar vi i pallkragar.
Så gjorde vi även förra året. Så stora mängder blir det inte men eftersom vi inte har några lagringsutrymmen för potatis så gör det inget att vi får äta dem direkt vi tar upp dem ur jorden.
Likadant är det med alla andra grönsaker vi odlar. Vi skördar och äter direkt det som inte går att förvälla och sätta i frysen förstås.
Det skulle vara den där jordkällaren. Men den har vi ingen plats för här på vår lilla tomt.
Morötterna har knappt börjat växa än.
De växer allra bäst i höstmörkret brukar min käre make säga. De sås alltid först i mitten på juni.
Vi har lärt oss att då slipper vi undan alla morotsflugor och annat som gärna vill smaka på morötter.
Rödbetorna växer och frodas i mina pallkragar. I år har jag två stycken. Förra året en.
Jag sådde som vanligt allt för tätt och måste sorgset gallra en hel del.
Men ska det bli nån skörd så...

Jag tycker också om att ha blommor av alla de slag.
De blir som en extra belöning för allt arbete.

För det är ju så att visst ligger det en hel del arbete också bakom en trädgårdsodling.
Men ack så trevligt det känns när belöningen kommer.

Som tex när Norrlandsschersminen blommar.
Då är alla minnen av ogräsrensning och bortgrävning av lupiner och annat mindre trevligt borta.
Förresten är det sällan jag tycker något i trädgården är mindre trevligt. 

Allt har sin charm och sitt pris.
Och det kan faktiskt kännas lite meditativt att hänga med huvudet ner från elmoppen och rensa ogräs. 

Åtminstone kommer en känsla av glädje och lycka i mig efteråt...